1999 gick jag på journalisthögskolan i Göteborg när jag såg en annons. Den kungliga veckotidningen sökte en reporter. Mina kursare sa ”Du är inte klok, du kommer förstöra hela din karriär!”. Så blev det inte.

Istället fick jag en exklusiv inblick i det kungliga livet och befann mig plötsligt på resor med kronprinsessan i Uganda och statsbesök med kungaparet i palatset hos Sultanen av Brunei. Jag kastades in i en värld av champagne och glamour.

Aldrig hade jag väl trott att jag skulle dinera med prins Albert av Monaco och känna hans ömma armar slingrade kring mig, dricka champagne på tu man hand med George Clooney, bevista gardenparty hemma hos legendaren Günther Sachs tillsammans med Björn Borg eller kyssa prinsessornas pojkvänner.

Prinsen friade även till mig. Efter kort tid förvandlades han till en groda istället för tvärtom. Jag flydde. Jag tog av mig ringarna. Jag fortsatte mitt liv.

Det gav mig min styrka. Det gav mig min erfarenhet. Det gav mig min son.

Jag var programledare för Kungligt och en dag ringde Abbe Bonnier och föreslog att jag skulle skriva en bok. Uppdrag Prinsessa finns nu översatt till snart tio språk. Den kom just ut på ryska och jag kan inte läsa ett enda ord trots att alla är mina.

HKH Victoria kom ut lagom till sagobröllopet mellan Victoria och hennes prins. Jag har skrivit den till henne. Och till dig.

När jag gav mitt företag namnet Ladylike gjorde jag det med ambitionen att all min verksamhet skulle vara just det. Det blev också arbetsnamnet på min roman. Nu har jag börjat...

Catarina

Posted by Catarina Hurtig on August 28th, 2010 3:30 pm Antikrundan

Nu är det brittiska antikrundan. IGEN. Jag såg det igår. Svt sänder varje program tolv gånger. Eller så. Det krossar den svenska. Juveler som gömts under blitzen.

Den här gången var damen med Louis Vuitton-kofferten från sent 1800-tal bäst. Tanten köpte den för några pence för att ha något att bära hem sina loppisprylar i. Hon visste inte vad det var och när de tapetserade om sitt master bedroom tapetserade de kofferten i samma rosentapet. Logon kom runt 1896 så denna är äldre. På etiketten står alla utmärkelser den fått i London 1889 och Paris 1892. På en bra auktion kan man få minst 1000 pund för den säger programledaren.  Jag orkar liksom inte.

Det är synd att muséet och fabriken i Asnières utanför Paris bara ordnar privata visningar och inget för allmänheten för deras samling är fantastisk. Jag var där 2006 och efter att ha intagit cafe au lait (vad  är latte?) i Louis Vuitton-koppar förevisades jag fantastiska koffertar och resväskor från 1800-tal och framåt. Bäst är beauty boxarna med kristallflaskor för eau de cologne och kammar av pärlemor och borstar av elfenben med äkta hår. De nyare är också kul, de som finns i två ex i världen, typ Sharon Stone har ett och det andra finns i Asnières. Jag skrev ett reportage för Connoisseur.

På Östermalm känner tanterna tyvärr igen Louis Vuitton och den hamnar på Stockholms Auktionsverk. Men fortfarande kan man iofs hitta sköna slängda saker i soprummen. En tavla av Sveriges regentlängd kunde jag inte lämna åt sitt öde därnere. När jag ställde ner ett litet klaffbord jag haft på balkongen i vårt soprum försvann det som en avlöning och dök upp i antikaffären bredvid på Linnégatan. 1000 spänn. När jag konfronterade honom sa han svävande att “en person” lämnat in det. Och jodå, sen fick den lille sopnasaren det sålt.

Ne hörrni nu e det dags att packa väskan.

Voyage Voyage/C

Read & leave comments

Leave a Reply